I takt med urbaniseringen har Sveriges storstäder växt explosionsartat. Samtidigt har världen blivit alltmer globaliserad och för att sticka ut är spännande och innovativ arkitektur viktig för att locka både turister och boende.
I städer som Stockholm, Malmö och Göteborg har spännande nya byggnader blivit ett sätt att visa framåtanda och sätta städerna på kartan också internationellt. Samtidigt är arkitekturen ett viktigt försäljningsargument för köpare av både bostäder och kontorsbyggnader. Möjligheten att bo i ett ”arkitektoniskt landmärke” lockar många tillsammans med bra läge, välordnad ekonomisk förvaltning med bra hantering av hyror, avgifter och bokföring, klimatsmarta lösningar och bra boendemiljö i övrigt. Exempel på arkitektoniskt intressanta flerbostadshus som väckt uppmärksamhet under senare år är Viva i Göteborg och Norra Tornen i centrala Stockholm.
Genom att skapa landmärken så kan en stad upplevas som framåtsträvande och expansiv. Ofta kan kommunen påverka detta genom aktiv stadsplanering och nära dialog med arkitekter och byggherrar. I många svenska städer pågår omvandlingar av hela områden, exempelvis i Norrköping där ett helt nytt område kallat ”Inre Hamnen” byggs med tydliga arkitektoniska målsättningar.
Ny arkitektur i gamla städer
Nya byggnader behöver alltid samspela med befintlig arkitektur samtidigt som de ska tillföra något nytt i stadsbilden. Det här är en balansgång och nya byggnader kan ofta uppröra de boende i området. Inte minst i växande städer där förtätning är viktig för att den allt större befolkningen ska kunna hitta bostäder.
Balansgången mellan att bevara och bygga nytt har funnits inom arkitekturen och stadsplanering under lång tid. Exempel på detta är rivningarna i Klarakvareren under 50- och 60-talet då stora delar av centrala Stockholm moderniserades. Idag ses det här som exempel på en alltför brutal omvandling där viktiga kulturbyggnader gick förlorade.
